Eslared

Ligger på sofflocket och bekantar mig med bloggfunktionen i min nya Nokia N8. Jag är hur nöjd som helst med telefonen. Kameran, GPS:en, routerfunktionen, mailen och de smarta synkningarna

Ett nytt år har börjat och funderar lite vad som kommer att hända i Eslared och i mitt liv under året. 2011 verkar vara ett år som många eller kanske de flesta verkar tro ska bli ett positivt och framgångsrikt år. De ekonomiska prognoserna ser ut att slå alla rekord och förhoppningsvis blir det också jordgubbar till midsommar, semester i juli,  kräftor i augusti, kantareller i september, älgar i oktober, svartsoppa i november och massor av vildsvinsjulskinka och julgranar i december. Men först inväntar vi våren, svalorna, bokskogarnas magiska ljus och framförallt den första grillningen på någon av Halmstads trevliga stränder. Mitt nyårslöfte blir att bli bättre på såväl tyska som engelska, göra klart mitt kök och att klara den praktiska delen av jägarexamen.

Det ser ut som om det äntligen blir en bra lösning på mitt takproblem som jag länge gått och grubblat på. Boningshuset i Eslared står ju som bekant lite halvrenoverat, sorgligt men sant. Men imorgon ska en viktig tilläggsisolering samt takläggning göras. Uppe på den stora kupan i mitten lägger vi en ram av reglar som fylls av cellplast/frigolit. Ovanpå det hela lägger vi sen en rejäl röd papp. Genom att göra så här så får jag den luftiga känslan som jag vill ha i det stora rummet på övervåningen, jag kan ta fram takstolarna samtidigt som jag slipper isolera från insidan. Bäst av allt är att det blir betydligt varmare och skönare inomhus i vinter eftersom en stor del av murstocken frigörs och kommer att fungera som element. Cellplast är väl inte direkt mitt favoritmaterial men man kan inte låta sina ideal styra allt man gör. Ibland kan det faktiskt vara bättre att få saker gjort. Att lägga tegel på kupan hade egentligen varit mycket snyggare men tyvärr är kupan för flack och skulle då inte klara en snörik vinter.

Ska det vara tegel så ska det vara Vittinge taktegel, allt annat är dumt.

Idag har min blog uppdaterats, inte själva innehållet kanske men däremot så har jag de allra senaste bloggverktygen som WordPress har.

Och visst blir man glad av sånnt. Ska bara lära mig det också.

Sommar, sill snaps, färskpotatis, svenska jordgubbar, nyklippt gräslök och framförallt mängder av galna upptåg i glada vänners lag, ja det är väl så man kan samanfatta min senaste vecka. Solsken och semester har det varit trots att det började med regn på hemmaplan. Kanske inget märkvärdigt att blogga om men det som störde mig mest på min semester är SJ:s lotterisystem för biljettpriser. Åker bara kollektivt när min bil är på verkstan och det var precis vad som hände denna vecka. Jag bara konstaterar att varje gång jag åker kollektivt så är det hur tomt som helst på tåget eller bussen, på sträckan mellan Göteborg och Falkenberg gick det över 30 tomma platser per passagerare ändå kom konuktören och klippte min biljett först efter tredje stationen. Vissa hittar biljetter på tradera för en krona, andra får betala tusentals kronor för att ta sig mellan kust och kust. Jag förstår liksom inte riktigt hur man tänker, i vilket fall så är energiåtgången betydligt lägre om jag transporterar mig med min superlätta miljöbil än om jag åker tåg, kommer jag hela vägen hem till gården och kan åka och stanna när jag vill. Dessutom vet jag precis exakt vad det kostar långt innan jag ska åka. Imorgon är det slut på min korta semester. Till dess kanske jag kommer på några fördelar med att svenska staten äger järnvägar, eller inte. I vilket fall som helst hade jag vansinnigt trevligt i både Vingåker och Örebro. Massor av picknick, kultur och glada skratt.

Det brukar brinna i buschen i Australien, det är inget konstigt med det. Det är typ öken och det är naturens gång. Men denna gången är det annorlunda, nu brinner det i byarna i Yarra Valley. Det brinner på platser som är mig så varmt om hjärtat, det brinner på platser som jag saknat nästan varje dag de senaste åren. Yarra Valley är en av världens absolut bästa vinregioner och i min värld är den den bästa. Det bemötande jag fick av lokalbefolkningen när jag gjorde min utlandspraktik där har satt spår hos mig. 22 personer uppges i en av Melbournes morgontidningar dödats i byn som ligger 2,5 kilometer från gården där jag arbetade. Självklart är jag oerhört orolig för hur det gått för min älskade värdfamilj därnere. Den enda information jag fått fram är att regionens årliga vinfestival är inställd på grund av katastrofen. För mig är Yarra Valley ett strålande exempel på en levande och expansiv landsbygd. Jag förstår att det inte kommer att bli mycket vin av årgång 2009 att tala om, och frågan är hur mycket som brunnit upp i övrigt, vingårdar och lager. Antal dödsoffer ökar fortfarande. Fast just nu skiter jag i både vin och rankor, jag vill bara veta om ni har det bra där nere down under. I hope u r allrigt Stephen & Louise xox/M